Maria

Man brukar ju börja sitt nya liv på måndagar egentligen. Men vem har sagt att det inte fungerar lika bra, eller till och med bättre att göra det på en onsdag...

Jag (läs vi) har levt alldeles för gott ett tag nu, och det börjar märkas. Nu är det dags att ta tag i det, och det finns mycket att ta tag i...   :(
Första uppdraget är att gå ut och promenera med Jessi, sen är det även dags att nyttja träningskortet jag köpte i juli. Sen sträcker sig planen vidare till att låta bli kakorna på jobbet, käka mer havregrynsgröt och inte dricka cola till maten. Detta borde jag klara, och det borde inte ställa till alldeles för mycket besvär för den andra halvan som jobbat hårt för att få den kropp han har.

Som de flesta vet är jag ju precis klar sjuksköterska och det enda jag väntar på är att få hem mitt examensbevis så jag kan ansöka om min legitimation. Nu har det dock visat sig att 1,5 poäng är försvunna. Har desperat mailat fram och tillbaka med studievägledaren utan resultat. I ett desperat försök att få tag i mina poäng tog jag eniro till hjälp och hittade numret till högsta hönset. Efter peptalk från den andra halvan vågade jag till slut ringa. Hade ett väldigt bra samtal och jakten efter de slutgiltiga poängen fortsätter, och nu känns det som om slutet skulle vara nära.

Sitter här, ensam en måndagkväll, har precis diskat, siter i soffan, viker tvätt och tittar på ett program om undergivna fruar. ASG!!!!

Lite stolt måste jag vara över mig själv... vår älskade tomatplanta har bott på balkongen ganska länge, men idag åkte den in. Kom världens hagelskur och då sved det till i hjärtat, jag trotsade vädret och begav mig ut på balkongen för att rädda vår enmeters bäbis som fått namnet Tomas tomat... :)
Så nu än en gång står den i vardagsrummet, där den känner sig hemma eftersom den spenderade en lång tid av sin första tid innan vi vågade släppa ut det... Lite hönsig får man vara...