Maria

Hade trist i morse, eller borde egentligen plugga, men det kommer. Var inne på aftonbladet och kollade lite och hittade en helsida som verkar skoj. Taaz! Man kunde visst göra en virtuell makeover, så nu ser jag ut som en dragqueen.

Kom till KSS idag kl 13. Blev ståendes utanför den gula hissen med en massa andra tjejer, två från min "klass" resten skulle ut på sin första sjukhuspraktik och var spända och frågade oss gamla rävar en massa.

Kvällen var väldigt lugn, så det gick bra. Delade lite mediciner och satte droppnål för att förbereda inför morgondagen. Hade inte satt nål på hur länge som helst, men det gick bra. Lite blodspill, men det räknade jag med, så jag hade förberett och lagt skygg. Phu, trist att få blod på sängkläderna. Har fått ett eget login för att kunna dokumentera det jag gör, det är kul. Annars hände inte så mycket speciellt, men det är bra att börja lite lugnt. Tror att jag och min handledare kommer komma bra överens också, känns skönt.

Nu blir det ett "kort" samtal med älsklingen och sen direkt i säng.

God natt!!! 

På tisdag är det dags för sista praktiken. Bensårscentrum KSS. Ska bli skönt att få komma ut i verkligheten igen, inte för att jag för den skull slipper skolan. Har ju den elaka tentan att ta tag i. Men jag har en plan, så nu känns det lite mindre stressigt.

Har pluggat hela dagen, blivit lite allt möjligt. Kollat upp lite sjukdomar och tillstånd som är vanliga på Bensårscentrum, som för övrigt är flera olika avdelningar som jag förstått det. Jag kommer vara mestadels på hud, men kanske lite på infektion. Bara det inte blir många läskiga brännskador, det är det enda hittills som jag tycker är riktigt otrevligt, annars välkomnar jag det mesta. Tycker infektion verkar spännande, alla olika typer av människor och sjukdomar.

Men först ska jag ha påsklov... i typ två dagar.

Oooh, snart börjar Let's dance, heja Mat-Tina!!!

Hur är det fysiskt möjligt att sakna en människa så otroligt mycket, även fast det bara var några dagar sedan man senast sågs.
Än underligare, hur kommer det sig att man kan få hjärtklappning till den grad att det blir svårt att sova, "bara" för att man pratar med någon i telefon???

Kroppen är underlig, men det är härligt!!!

Skar mig på min nya fina kniv när jag höll på med ett experiment, som förhoppningsvis bli gott och pojkvänsvänligt. Passade på att kolla mitt blodsocker när jag ändå blödde. 5,4, inte illa för att inte ha ätit på 7 timmar, men med tanke på hur jag mår, lite lätt illamående, skakig och yr och att jag seriöst överväger att äta glass till middag kanske jag ska tacka den senaste tidens stress för det godkända blodsockret... som för övrigt är lägre än det har varit de senaste gångerna jag kollat det på morgonen...

Skulle inte skrivit med ringfingret, nu blöder det igen :(

 

Kom försent till skolan idag. Fast det gjorde inget, min pluggkompis tyckte det var skönt med sovmorgon. Det var inte meningen att jag skulle komma försent. Men... i morse när jag vaknade, halvblind som vanligt, tittade ut och såg att det var lite grått. Trodde jag ja! Blev snabbt informerad om att det var snöstorm ute. Rusade in i sovrummet för att hitta mina ögon och själv skåda detta spektakel. Igår som var en sån fin och härlig dag. Hur kan det bara vända på ett par timmar.
Tänkte först att, det här fixar jag. Har ju kört Corolla "aka" tvålkopp i hemtjänsten, inga problem. Sen kom den nervösa "jag vill inte köra i diket känslan" speciellt när man blir informerad om att:
"- Ska du köra åt helvete, så gör det ordentligt. Jag har bra försäkring."
Nej tack! Jag har inte lust att köra åt helvete, även fast det sägs att det är varmt där.
Jag tar bussen... som går om 5 min... eller 1 tim och 10 min. Ringer pluggkompisen och beklagar mig, hon är gullig och förstående. Tack för det :) Sekunden efter ringer mamma och är orolig, i onödan.

Till och med när jag sitter på bussen kan jag inte slappna av, tur att jag inte kör bil. När jag väl kommer till busstationen blir det till att gå en pytteliten bit, men det spelar ingen roll, skorna är dyblöta och humöret i botten. Tur jag hade extra strumpor i väskan.

Sitter och funderar på hur jag ska ta mig till skolan i morgon, hoppas solen skiner och det är torrt.

Vaknade till vid 10 tiden i morse, messade J och undrade om hon kom hem ordentligt, inget svar... somnade igen och vaknade halv ett av att telefonen ringde. Mamma undrade om jag ville med på lägenhetsvisning nere i stan. Nya fina dyra lägenheter, alltid kul att titta på.... Men när jag väl kom dit, var det inte mycket att ha. Visst, jättefina på ytan, men börjar man fundera och titta lite närmare så kan man göra det bättre själv...
Fick mat hos mamma också, det var bra. Nu är jag i Lidköping igen... gick ju sisådär bra att ha semester härifrån en helg. Nu väntar melogifestivalen och i morgon blir det plugg!!!

By the way, det var inte 18 år på Bogrens, det var enligt vakten ICA... gammalt kött i ny förpackning, ASG! Så det blev Husaren och Vatra istället, se om du kan hitta oss...

Äntligen fredag. Kämpade oss upp tidigt i morse för att komma igpng med uppsatsskrivandet redan 7:30. Sovmorgon tyckte vissa, men detta gör vi "helt frivilligt" och utan betalt :P
Så nu har vi bestämt oss för att göra helg, tvätten är på gång (hemma hos mamma) och jag sitter och funderar på vad jag ska ha på mig ikväll för att bli extra piffig. Jag och en barndomskompis ska äntligen ut och göra stan osäker. Blir mat hemma hos mig och sen mot Husaren, kom på att det bara var 18 år på Bogrens, vill ju inte känna oss som gamla tanter. Hehe!!

Inför morgondagen är planen enkel, bakis en stund och sen melodifestival... :)

Vaya con dios dentro de la niebla...typ

Vad får man för att man vill vara utan gråt ett tag.... Jo, mera tårar... fan fan fan. Visste att jag inte skulle åkt hem till mamma.

Det måste vara jobbigt att vara kille ibland också, svarar jag...

Jag har varit ur balans en hel vecka, skulle nog säga att jag fortfarande är det, även om jag är på väg ur min lilla svacka.
Jag blir aldrig stressad, det finns inget som kan stressa mig... bla bla bla. Det har jag påstått så länge jag kan minnas. Nu vet jag att jag visst kan bli stressad.
Hur visar sig då den här stressen:
Buhu, buhu, buhu, jag gråter som ett litet barn. I tid och otid, för stora saker, mindre saker och saker som egentligen inte är något att gråta över. Förstår att detta är jobbigt för människorna i min närhet, jag blir själv nervös av att vara i närheten av människor som gråter okontrollerat.

Trodde inte att det var så jobbigt att gråta, men jag lovar... man blir:
* törstig
* röd i ögonen
* svullen i ögonen
* trött
* får huvudvärk
mm. mm. mm.

Trots alla dessa negativa följder av mitt gråtande känns det ganska skönt efteråt. Bara jag kan hålla mig från att gråta ett par dagar är jag nöjd!

I fredags hände något jag inte trodde hände i Sverige. Jag fick ett mail, visst det händer ju hela tiden, men lyssna nu.
Träffade ju för ett tag sen en snubbe som bor ett par mil ifrån mig, inte långt men ändå så det märks. Händer ofta att han jobbar på helgerna och då sitter jag där och tittar på film, pluggar ibland osv, men alltid ensam. Eftersom det är 5 mil hemmifrån har jag inga vänner där :(

Det är där mailet kommer in.
Han har en tjejkompis som jag hört talas om mycket, vi har läst och kommenterat varandras bloggar och blivit facebook kompisar... så i fredags mailade hon mig och bjöd med mig ut tillsammans med sina vänner :) Kändes jättekul att bli tillfrågad, och så fort jag kom hem till hennes kompis och såg sugrören de drack sina drinkar ur kände jag mig hemma. Så fortsatte hela kvällen och i morgon är det dags igen. Det går att skaffa sig nya vänner trots att man är "vuxen"  och bor i "fel" stad...

För första gången i mitt liv har jag lyckats med att göra pannkakor. Trodde först att det hade nåt att göra med att jag är tjej/kvinna/äldre dam, vad jag nu ska kalla mig. Det är nämligen så att det är bara är killarna i vår släkt som kan steka pannkakor. Sen började jag fundera på om det var en teknisk fråga. Det vsade sig att så var fallet, med rätt stekpanna gick det alldeles utmärkt.

Så nu blir det pannkakor så det ryker om det!!! :)